Franska myndigheter delar inte ut några straffavgifter till företag som bryter mot reglerna i handeln med utsläppsrätter. Om det inte rättas till skulle det kunna få konsekvenser för hela utsläppshandelns legitimitet och effektivitet, säger Jonas Ebbesson, professor i Miljörätt på Stockholms universitet.
Av: Jonas Linde, Jakob Ranglin Grissler, Nicolas Berlinger
Utsläppshandeln i EU är det huvudsakliga styrmedlet för att nå EU’s mål om 55% utsläppsminskning av koldioxid till 2030. Företag som omfattas av utsläppshandeln måste varje år köpa utsläppsrätter motsvarande sina utsläpp från föregående år. Priset på utsläppsrätter styrs av utbud och efterfrågan, och varje år minskas den totala mängden utsläppsrätter i systemet för att styra mot den utsläppsnivå EU vill uppnå.
För att undvika fusk ska de företag som inte överlämnat rätt mängd utsläppsrätter, innan den 30 april, straffas med ett bötesbelopp om €100 (ca 1100 SEK) per ej överlämnat ton. AH:s granskning visar att Frankrike inte straffat ett enda företag sedan utsläppshandelns början, 2005, trots att Frankrike är ett av de länder med flest regelbrott. De franska myndigheterna skriver i ett mejl att de har “löst alla överträdelser utan att använda finansiella sanktionsmedel”, ett agerande som bryter mot straffbestämmelsen (Artikel 16) i EU-direktivet som styr utsläppshandeln.
Data från unionsregistret (EUTL), EU:s gemensamma verktyg för övervakning av utsläppshandeln, visar att bara Italien haft fler överträdelser än Frankrike i perioden 2013-2022. Ca 300 anläggningar har fått regelefterlevnadsstatus B i Frankrike, vilket innebär att de inte överlämnat korrekt mängd utsläppsrätter i tid och borde bötfällas. De franska myndigheterna förklarar att de inte delat ut några böter med hänvisning till undantag för företag som ombildas, går i konkurs eller är nya på marknaden och av den anledningen missat att överlämna rätt mängd utsläppsrätter.
Men Olle Palmqvist, handläggare på utsläppshandelsenheten på Naturvårdsverket, säger att man inte tar hänsyn till sådana omständigheter i Sverige och att undantag från EU-direktivet endast kan tillämpas om det skulle gälla en så kallad force majeure-situation.
Även Marianne Moliner-Dubost, expert på lagstiftning inom klimat och atmosfäriska föroreningar från universitetet i Lyon, bekräftar att det inte finns något lagligt stöd varken i EU eller Frankrike som ger myndigheterna rätt att undanta företag straffavgiften om 100€ per ton utsläpp.
Konsekvenserna av detta är inte obetydliga. Thomas Hahn, docent i ekologisk ekonomi på Stockholms universitet, säger att det är chockerande att Frankrike gör dessa undantag. Han menar att det finns en risk att systemet kan kollapsa om andra länder följer efter.
– Inget styrmedel är bättre än dess implementering och sanktioner är en del av detta. Nu när vi i allt högre grad förlitar oss på styrmedel på EU-nivå behövs ett större fokus på sanktioner i de fall nationella regeringar inte följer regelverket.
Jonas Ebbesson, professor i miljörätt på Stockholms universitet, instämmer:
– Om det finns systematiska brister i tillämpningen av sanktioner i ett eller flera länder och det inte rättas till skulle det kunna påverka hela systemets legitimitet och effektivitet.
Det är EU-kommissionen ansvar att se till att medlemsstaterna följer EU-direktiven. En källa på kommissionen säger att de är beredda att ta till åtgärder mot länder som bryter mot reglerna. Men ännu har inget formellt överträdelse-ärende inletts mot Frankrike.
De handläggare AH pratat med på Naturvårdsverket och Energimyndigheten som administrerar utsläppshandelssystemet i Sverige berättar att de gör stora ansträngningar för att hjälpa företagen att överlämna utsläppsrätterna innan den 30e april. Efter detta datum har de inget annat val än att dela ut straffavgiften om 100€ per ton som står inskriven i EU-direktivet, även om någon glömt att överlämna utsläppsrätter av misstag. Detta hände Billerud Korsnäs 2006 och det kostade dem 19,5 miljoner kr. I Sverige har Naturvårdsverket totalt delat ut bötesbelopp på 76,2 miljoner kr sedan starten 2005, men endast 4,5 miljoner kr i perioden 2013-2020. Som jämförelse delade Tyskland under samma period ut ca 28,5 miljoner kr i böter, och Frankrike alltså 0 kr.
De franska myndigheternas ovilja att implementera sanktioner och bristen på tillrättavisning från kommissionen ställer frågan om vi kan lita på att utsläppshandelssystemet kommer leda till att utsläppen minskar. Thomas Hahn säger att när företag märker att det blir dyrare med utsläppsrätter och att de kan strunta i att köpa dem utan att straffas, då riskerar vi att hamna i en situation där systemet inte fungerar.
– Så det är väldigt viktigt, säger Hahn.
Från och med nästa år, 2024, flyttas datumet för att överlämna utsläppsrätter från 30 april till 30 september.
Artikeln är en del av “Crossborder Journalism Campus”, ett Erasmus+ projekt av Göteborgs Universitet, Leipzigs Universitet och Centre de Formation des Journalistes i Paris. Övriga reportrar: Solène Du Roy, Mahmoud Naffakh, Unañ Yann, Hadrien Valat, Chiara Raber, Luzius Zöller