Det svenska ordförandeskapet får kritik för att vilja ta bort en artikel i EU:s naturrestaureringsförordning som ger medborgarna rätt att dra staten inför rätta.
– Det bidrar till en väldigt farlig utveckling, säger Ida Edling, talesperson för Miljöjuristerna och Auroramålet.
Just nu förhandlas EU:s förordning om återställande av natur, Nature Restoration Law, i Ministerrådet. Sverige har förhoppningar att avsluta förhandlingarna under ordförandeskapet.
I en läckt revidering av lagtexten har ordförandeskapet strykt artikel 16. Artikeln gör det obligatoriskt för alla medlemsländer att ge möjligheten till miljöorganisationer, och personer som berörs direkt av beslut som rör återställande av natur, att dra staten inför rätta. I Sverige pågår Auroramålet, där den ungdomsledda organisationen Aurora stämmer staten för “dess otillräckliga och kontraproduktiva klimatpolitik”.
– Artikel 16 är en viktig förstärkning av miljöorganisationers talerätt inom EU, som är en central del i en miljödemokrati. Tanken är att de som berörs ska få sina röster hörda, säger Ida Edling, talesperson för Miljöjursiterna och Auroramålet.
Rådet vill flytta artikel 16 till bakgrunden av lagen, preambeln, som inte har någon bindande effekt. ENDS Europe var först med att skriva om dessa planer i mars, vilket nu bekräftas i revideringen från den 3 maj som GP har tagit del av.
“Blir orolig”
Rätten till information, deltagande i beslutsprocesser och tillgången till rättslig prövning finns med i FN:s Århuskonvention, som EU har ratificerat. De första två har egna EU-direktiv, medan rätten till rättslig prövning inte har det.
– Helst vill vi ha ett eget direktiv för det här, men så länge hoppas vi att det smygs in i lagar som Nature Restoration Law, säger Ida Edling.
Men blir det inte överflödigt, med tanke på att rätten till rättslig prövning finns i Århuskonventionen?
– Det stämmer att det finns där, men det finns inte tydligt i EU-rätten. Så det är inte ett argument som håller om man ser till hur EU har hanterat resten av Århuskonventionen – alltså implementerat den i EU-rätt.
EU-domstolen har erkänt betydelsen av miljöorganisationernas talerätt när de prövat olika miljömål. Ida Edling menar ändå att artikel 16 hade bidragit till att stärka talerätten när det specifikt kommer till mål som rör återställande av natur. Nu är det mer öppet för tolkning, enligt henne.
– Vi har ingen konkret regel i EU som säger att vi har den rättigheten. Det vore väldigt viktigt att få in för att miljöskyddet ska bli mer effektivt – miljöorganisationer har en betydande roll i det. Vi ska kunna påverka beslut, hur de implementeras och bestrida samt överklaga dem, säger hon.
– Det ska vara en skyldighet för stater att erbjuda den tillgången.
Hur reagerade du när du såg att det var överstruket?
– Jag blir orolig eftersom vi, särskilt i Sverige, har sett attacker på att underminera miljöorganisationers talerätt även på andra ställen. Alla sätt som miljöorganisationers talerätt försvagas bidrar till en väldigt farlig utveckling.
Professor i miljörätt vill ha kvar artikel 16
Jan Darpö, professor emeritus i miljörätt vid Uppsala universitet, menar att det är en allmän utveckling att miljöorganisationernas talerätt ifrågasätts i EU och specifikt i Sverige. Enligt honom är artikel 16 inte nödvändig när det kommer till EU-domstolen och “de bra nationella domstolarna”, som garanterar den rätten oavsett. Han tycker ändå att artikel 16 borde finnas med för att tvinga alla länder att ha den här rätten, och tar Sverige som exempel.
– Det skulle ha ett klart och tydligt signalvärde, för då skulle man känna sig tvingad att genomföra motsvarande bestämmelser i den svenska lagstiftningen, säger Jan Darpö.
I ett öppet brev från flera miljöorganisationer till Sveriges ordförandeskap och flera EU-ministrar kritiseras det svenska ordförandeskapet för att driva på ändringen i lagtexten. Bland annat Aurora skrev under brevet.
– Det är naturligtvis anmärkningsvärt att ett ordförandeland agerar så under ordförandeperioden. Ordförandelandet förutsätts ju vara ganska neutralt i förhandlingarna, säger Jan Darpö.
“Det är bråttom”
European Environmental Bureau, EEB, vill att förordningen ska komma på plats som möjligt – innan EU-valet nästa år. Samtidigt är Sergiy Moroz, policyansvarig på EEB, orolig för att lagstiftningen kan bli svagare på grund av det.
– Det är bråttom, förordningen måste bli klar. Men de [medlemsländerna reds. anm.] använder tidsbristen till att säga att det inte finns tid att leta efter andra alternativ. De menar att de måste komma överens om den minsta gemensamma nämnaren, säger han.
Sverige har sagt att man vill avsluta förhandlingarna innan den 1 juli, då Spanien tar över som ordförandeland. Men Sergiy Moroz och EEB är skeptiska till det.
– Vi är mindre optimistiska än förut över att få en lag över huvud taget eller att den blir så försvagad att den inte ger något extra värde, säger han.
Ida Edling menar att utgången av förhandlingarna är avgörande för föreningar som Aurora och Miljöjuristerna.
– Utan talerätten förlorar vi möjligheten att hålla miljöbovar ansvariga i domstol, säger hon.
Vi har försökt nå klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari flera gånger och vi har skickat frågor till henne utan att ha fått svar.
Av:Ella Daneshmand, Sandra Daniel, Heino Ollin, Peter Seenan
Denna artikeln är en del av “Crossborder Journalism Campus”, ett Erasmus+ –projekt med Göteborgs Universitet, Leipzig University och Centre de Formation des Journalistes i Paris. Övriga reportrar: Suzanne Vink
- Sweden abandons EU targets on biodiversity – draws strong criticism
- Sverige överger EU-mål om biologisk mångfald – väcker stark kritik