Sverige har lovat att 30 procent av arterna med ogynnsam status ska få bättre status till 2030 – ett löfte regeringen nu planerar att bryta.
– Det är väldigt bekymrande, säger Marie Stenseke, före detta medordförande för FN:s panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster.
Den 16 mars beslutade regeringen vilka utfästelser, alltså löften, Sverige ska ge i arbetet med EU:s strategi för biologisk mångfald till 2030. Enligt beslutet, som GP har tagit del av, valde regeringen den minst ambitiösa av tre alternativ som Naturvårdsverket och Havs- och Vattenmyndigheten, HaV, lade fram. Det innebär att Sverige kommer att fortsätta som tidigare och inte att växla upp i arbetet med naturskydd – och att regeringen inte planerar att nå målen i strategin.
– Man kan säga att det är som den nivå vi har jobbat med de senaste, låt säga, tio åren ungefär, säger Helene Lindahl, projektledare på Naturvårdsverkets artenhet.
I samma veva har regeringen budgeterat för att pengarna till allmän miljö- och naturvård ska minska från 19,6 miljarder i år till 8,6 miljarder till 2026, vilket har gjort det svårare för naturvårdare att göra sitt jobb.
DE TRE SCENARIERNA
Scenario 1: ”Fortsatt genomförande-scenario”
Samma takt för områdesskydd som perioden 2000 till 2021. Motsvarande medel som år 2021 till åtgärder som till exempel skötsel.
Scenario 2: ”Staten går före-scenario”
Baseras på vad som kan göras av statliga myndigheter och bolag inom statens mark, vatten och verksamhet och med ökade resurser utöver det som redan ingår i scenario 1.
Scenario 3: ”Behovsscenario”
Speglar det totala behovet av insatser, även utanför statens mark och vatten, för att nå målen i EU:s strategi för biologisk mångfald 2030 inom Sverige.
Marie Stenseke är professor i kulturgeografi vid Göteborgs universitet och före detta medordförande för IPBES multidisciplinära expertråd. IPBES är FN:s panel för biologisk mångfald och ekosystemtjänster. Hon oroar sig över att fattigare länder ska se Sveriges beslut som ett bevis på att de inte heller behöver göra mer.
– Jag är besviken. Vi måste ta ansvar här i Sverige, vi är ett rikt land så vi kan det. Det är en prioriteringsfråga. Vi måste gå in och vända trenden om vi förväntar oss att länder med mindre ekonomiska resurser ska göra det, säger hon.
Hon menar att Sverige, som tidigare sågs som ett föregångsland, har tappat sitt anseende.
– Det är väldigt bekymrande och det gör att jag inte är lika stolt längre när jag jobbar internationellt och säger att jag är svensk.
IPBES skriver i sin rapport från 2019 att mänsklig aktivitet hotar den biologiska mångfalden mer än någonsin tidigare, då en miljon arter riskerar att utrotas om inget görs.
“Utan åtgärder kommer det att ske en ytterligare acceleration av den globala takten för artutrotning, vilken redan är åtminstone tiotals till hundratals gånger högre än det genomsnitt som har förekommit under de senaste 10 miljoner åren”, står det i rapporten.
81 procent av naturtyperna och 63 procent av arterna i EU:s art- och habitatdirektiv och fågeldirektiv hade dålig eller otillräcklig status år 2019. Strategin säger att medlemsländerna ska ha förbättrat statusen för 30 procent av dessa senast 2030. Arterna är både växter och djur och naturtyperna är arternas livsmiljöer. Till exempel är bokskog en naturtyp, medan fjällräven är en art.
“En skampåle”
Även 30 procent av EU:s yta skyddas. Det målet är på EU-nivå, vilket innebär att vissa medlemsländer kan skydda en mindre andel av sin yta medan andra skyddar mer. Sverige kommer att skydda knappt 18 procent av ytan enligt utfästelserna. Däremot kan Sverige behöva ta ett större ansvar efter att kommissionen har sammanställt samtliga länders utfästelser och ordnat möten mellan länderna.
– Det kan bli att Sverige får ta på sig mer. Tanken var att dessa möten skulle hållas i vår, men eftersom nästan alla är sena med sina utfästelser ska man ha dem i höst, säger Helene Lindahl på Naturvårdsverket.
Utfästelserna skulle egentligen ha rapporterats in vid årsskiftet, men än så länge har bara sex av EU:s 27 medlemsländer gjort det. Sverige och Cypern har bara gjort det för målet om statusförbättringar. Finland har bett om att få resten av året på sig. Samtliga av EU:s medlemsländer har ställt sig bakom strategin, som inte är juridiskt bindande.
– Medlemsländerna kan ju bli dragna inför domstol om de inte följer direktiven, men följer man inte strategin blir det mer av en skampåle, säger Helene Lindahl.
Sergiy Moroz är policyansvarig på miljöorganisationen European Environmental Bureau, EEB. Han är kritisk mot Sveriges ambitioner, men menar att det inte är unikt.
– Det är en besvikelse, men vi ser också att andra medlemsländer inte prioriterar detta. De flesta är ju sena, säger han.
Internationellt ansvar för skog
Sverige har ett internationellt ansvar att skydda sina sammanhängande naturskogar och enligt EU:s mål ska dessa skyddas strikt. Många av dem finns i den fjällnära regionen.
“Naturskogarna i det fjällnära området ingår i ett av få intakta skogslandskap som fortfarande finns kvar i Europa. Det är därför av internationellt intresse att dessa naturskogar bevaras i så stor utsträckning som möjligt”, står det i Naturvårdsverkets underlag till regeringen.
Skogsutredningen 2019 föreslog att dessa skogar ska skyddas strikt och Naturvårdsverket tyckte att dessa skulle ingå i de svenska utfästelserna – vilket regeringen valde att inte ha med.
– Vi kan tycka till om förslag och i det här fallet tyckte vi att det här skulle vara ett bra sätt att bidra till att uppnå målen, säger Helene Lindahl på Naturvårdsverket.
– Det är ju ett väldigt unikt och stort område.
Romina Pourmokhtari: Sverige saktar inte ner
Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari har tidigare i en interpellationsdebatt sagt att “regeringen avser att aktivt motarbeta artutrotningen genom det globala arbete som sker på EU-nivå, där Sverige inte på något sätt saktar ned utan tvärtom nyttjar ordförandeskapet för att driva på all den nya positiva utveckling som vi kan bidra med” och att Sverige ska “vårda det vi redan har skyddat för att förbättra statusen för våra naturtyper och arter.”
Josefin Olsson, departementssekreterare på Klimat- och Näringslivsdepartementet, var en av de som skrev under beslutet. Hon bekräftar att regeringen valde den minst ambitiösa linjen.
– Det kan man väl konstatera att det är. Ett skäl är att det pågår andra processer som man inte vill föregå.
Hon menar också att det blev bråttom för Sverige att ta ett beslut kring utfästelserna.
– Det fanns ju en deadline som vi redan hade passerat och då beslutade man sig för att det var bättre att gå in med utfästelser på den nivå man kunde komma överens om än inga alls.
Hur har man resonerat när man väljer det minst ambitiösa scenariot och inte ens scenario 2, som ändå är vad staten kan göra utan att blanda in det privata?
– Vad ska man säga. Jag tror att det kan finnas anledning att återkomma där också, men att man i det här skedet helt enkelt inte kommer längre utifrån befintlig politik, säger Josefin Olsson.
När det kommer till de skyddsvärda naturskogarna har regeringen inte heller hunnit ta ett beslut.
– Det ska ju först beredas på Regeringskansliet och man vet ju inte vad som faktiskt kommer gå igenom där. Det finns ingen exakt deadline för det.
EEB kräver större framsteg
Både art- och habitatdirektivet och fågeldirektivet fanns innan Sverige gick med i EU år 1995. Sergiy Moroz på EEB är besviken över att de har varit uddlösa.
– Det är frustrerande eftersom de här direktiven har funnits sedan 70- och 90-talet. I bästa fall hade vi haft 100 procent god status på alla arter och naturtyper nu. Vi måste se mycket större framsteg men faktum är att de inte ens prioriterar 30 procent, vilket de kan göra.
Samtidigt menar klimat- och miljöministern att man jobbar ambitiöst för att stoppa utrotningen. Vad tänker du om det?
– Men så är det inte. För mig säger inte det här [utfästelserna reds. anm.] att man jobbar ambitiöst.
Vi har försökt nå klimat- och miljöministern Romina Pourmokhtari flera gånger och vi har skickat frågor till henne utan att ha fått svar.
MÅLEN I STRATEGIN FÖR BIOLOGISK MÅNGFALD 2030
Mål 1: Områdesskydd
Skydda 30 procent av den totala arealen (både land och vatten), varav 10 procent ska få strikt skydd. Kvarvarande urskog och naturskog bör ges ett strikt skydd.
De skyddade områdena ska ha en ändamålsenlig förvaltning som ska följas upp.
Mål 2: “EU:s plan för återställande av natur, restauering av ekosystem på land och i hav.”
Säkerställa att det inte sker någon försämring av status eller trender för naturtyper och arter som omfattas av naturvårdsdirektiven.
30 procent av arter och naturtyper med dålig eller otillfredsställande status 2019 ska få en förbättrad status, eller åtminstone en starkt positiv trend.
Av: Ella Daneshmand, Sandra Daniel, Heino Ollin, Peter Seenan
Denna artikeln är en del av "Crossborder Journalism Campus", ett Erasmus+ –projekt med Göteborgs Universitet, Leipzig University och Centre de Formation des Journalistes i Paris. Övriga reportrar: Suzanne Vink
- Sweden abandons EU targets on biodiversity – draws strong criticism
- Sverige överger EU-mål om biologisk mångfald – väcker stark kritik